Åbo konstmuseum får verk från den finska konstens guldålder
04.06.2010

Åboborna Anneli Laine och Lauri Juntunen har, med anledning av stadens kulturhuvudstadsår 2011, till Åbo konstmuseum donerat tre betydelsefulla verk från den finska konstens guldålder:

Ferdinand von Wright: Stridande tuppar, 1872
Akseli Gallen-Kallela: Delstudie till Aino-legenden, 1888
Hugo Simberg: Ringdans, 1898


Alla tre verken är oljemålningar och kompletterar museets samlingar på ett utmärkt sätt: Ferdinand von Wrights målning Stridande tuppar hör till de bästa i konstnärens produktion och avviker vad det berättande temat beträffar från de av hans fågeltavlor som redan ingår i samlingarna. Med Ringdans införlivas det uttrycksfulla och eftertraktade djävulsmotivet i Simbergsamlingen. Akseli Gallen-Kallelas skiss åter kompletterar på ett fint sätt studien till Väinämöinen och Aino, som anskaffades till museet redan under konstnärens livstid och är en något senare delstudie till triptyken Aino-legenden.

Donationen är betydelsefull och unik, särskilt som målningar av bröderna von Wright, Simberg och Gallen-Kallela inte kunnat införlivas med Åbo konstmuseums samlingar sedan år 1994, 1990 respektive 1972. De verk som nu mottagits erinrar än en gång om hur viktiga donationerna är med tanke på museisamlingarnas tillväxt.

Allmänheten kan bekanta sig med de donerade konstverken från och med 25.2.2010 på Åbo konstmuseum.

Verkpresentationer

Ferdinand von Wrights (1822–1906) målning Stridande tuppar har samma komposition som konstnärens kända Stridande tjädertuppar, som han målade femton år senare: två hönsfågelhannar tar mått på varandra. Motivet härrör tydligen från konstnärens egen livsmiljö på gården Haminanlaks utanför Kuopio. Man vet att konstnären på sitt gårdstun höll fåglar som han studerade och sedan utnyttjade som modeller för sina verk. Tupparnas möte i en kulturmiljö som formats av människan förmedlar samma dramatiska spänning som tjädertupparnas duell i naturlandskapet. Den starka växlingen mellan ljus och skugga stärker effekten: kraftmätningen utspelas så som på en scen.

Centrala figurer i Hugo Simbergs (1873–1917) konst är smådjävlarna. De dyker upp i hans produktion redan tidigt, efter att den unge konstnären arbetat som elev hos Akseli Gallen-Kallela. I sin återgivning av djävlarna har Simberg använt sig av kraftiga konturer och starka färger för att markera avstånd till den konkreta världen. Djävlarna jämställs med människor och tolkar mänskliga känslostämningar och öden. I djävulsmotiven, som härrör från folktraditionen, ingår ibland också ett visst mått av sorgmod. Förgrundens uppspelta, sociala smådjävlar och den ensamme vandraren i bakgrunden skapar en kontrast som ger den lilla målningen Ringdans ett melankoliskt innehåll. Kanske målningen avspeglar den ensamhet och det utanförskap som konstnären upplevde före sitt äktenskap. Fast verket kom till under Simbergs Italienresa, är dess landskap och stämning mycket finska.

Axel Gallén (1865–1931, ungefär fr.o.m. 1907 Akseli Gallen-Kallela) vistades i Paris då han målade sin studie av Aino sittande på en sten innan hon söker drunkningsdöden. Kalevalaeposets Aino återges i ett finskt insjölandskap, där man också kan se en av de sjöjungfrur som lockade henne fram till döden. Betraktaren noterar stilkontrasten mellan det naturligt, låt vara i svepande drag återgivna legendmotivet och de med guldfärg framhävda hörnen. Skissen är också ett mycket tidigt exempel på bruket av guldfärg i konstnärens tidiga produktion, som i övrigt präglas av den franska realismens anda. Med guldfärgens hjälp har konstnären lyft upp och överfört händelsen till myternas värld.

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014