BALTISKA SPEGLINGAR 27.5-28.8.2016
19.05.2016

B A L T I S K A  S P E G L I N G A R

Åbo konstmuseum 27.5–28.8.2016


Informationsträff torsdag 26.5.2016 kl. 11 på Åbo konstmuseum (Auragatan 26, Åbo).
Vernissage torsdag 26.5 kl. 18–20. Välkommen!


Den stora presentationen av industrins, konstens och konstindustrins utveckling, Baltiska utställningen i Malmö år 1914, var Östersjöområdets motsvarighet till världsutställningarna i bland annat London och Paris. Utställningen och de verk som då inköptes skapade grunden för Malmö Konstmuseums unika samling. Baltiska speglingar för nu betraktaren hundra år bakåt i tiden och presenterar verk ur denna samling. Verken var, med några undantag, också utställda i Malmö 1914.

I Baltiska utställningen deltog Sverige, Danmark, Tyskland och Ryssland, och också Storfurstendömet Finland hade en egen avdelning. Konsten lockade besökare till utställningen och Konsthallen var också ett av de största nybyggena på området. Den enorma konstutställningen presenterade hela 3 500 verk och besöktes av totalt 850 000 personer. Utställningen inföll vid en brytningstid då det traditionella, på realismen baserade uttryckssättet och nationalromantiken började få en ny utmanare, den moderna konsten. På 1910-talet började konsten utvecklas i en allt individuellare riktning och de fria färgerna och formerna började ersätta både kravet på verklighetstrogenhet och den nationella tematiken. På utställningen presenterades en stor mängd verk av konstnärer som redan i slutet av 1800-talet förtjänat sina sporrar, men redan i följande sal kunde besökaren mötas av verk som representerade det allra nyaste i konstvärlden.

På Baltiska utställningen väckte den ryska avdelningen mest uppmärksamhet. De flesta av de ryska konstnärer som presenterades i Malmö hörde till den generation som var med i den modernistiska gruppen Mir iskusstva och förenades av sin utbildning på kontinenten, främst i Paris. För utställningspubliken var den moderna konsten emellertid fortfarande helt okänd. Verken väckte motstridiga känslor också hos kritikerna, som var intresserade men inte alltid förstod vad de såg. Positiva drag som nämndes var bland annat de ryska konstnärernas sinne för det dekorativa samt verkens primitivitet och kraftfullhet. När utställningen var över hade första världskriget brutit ut och det ansågs alltför riskfyllt att omedelbart återbörda de ryska verken till ägarna. En del verk vars ägare inte kunde nås eller vars äganderätt inte kunde fastställas magasinerades i Malmö och hör numera till Malmö Konstmuseums samling.  

Baltiska speglingar är en översikt över konsten under de brusande decennierna i början av 1900-talet och belyser såväl den nordiska som den ryska konstens utveckling under den mångfasetterade brytningstiden. De mest ansedda av tidens konstnärer var representerade, bl.a. Vilhelm Hammershøi, Prins Eugen, John Bauer, Carl Larsson, Bruno Liljefors, Valentin Serov, Aleksander Golovin, Albert Edelfelt, Akseli Gallen-Kallela och Eero Järnefelt. Utställningen är producerad i samarbete med Malmö Konstmuseum och visades också tidigare där.

I samband med utställningen utges en publikation med samma namn och allmänheten har också tillfälle att lyssna på intressanta expertkommentarer (på finska). Lördag 11.6 kl. 14 berättar utställningens kurator Mia Haltia på en guidad visning om utställningens bakgrund, verk och teman. Tisdag 23.8 kl. 17.30 håller professor Taina Syrjämaa ett föredrag med titeln ”Kuvataide aikansa suurimmassa mediassa - Balttilainen näyttely osana kansainvälisten, monialaisten näyttelyiden verkostoa” och lördag 27.8. kl. 14 berättar FM Sani Kontula-Webb om finska konstnärer på den ryska konstakademin i St. Petersburg under den autonoma tiden. Ytterligare uppgifter om kringprogrammet finns på museets webbsidor.

Ytterligare information
amanuens Mia Haltia
tel. + 358 2 2627 096
mia.haltia@turuntaidemuseo.fi
www.abokonstmuseum.fi

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014