Otto Mäkilä
En röd orolig gnista
28.1.–29.5.2011

Åbo konstmuseum inleder året 2011 med utställningen Otto Mäkilä – En röd orolig gnista, en omfattande presentation av Otto Mäkiläs (1904–1955) produktion. Mäkilä hörde till Finlands främsta modernister, och på utställningen finns alla de av hans verk som blev ikoner, bl.a. Poésie (1938) och De ser vad vi inte ser (1939) ur Åbo konstmuseums samling men också verk som inte ställts ut på flera decennier. Förutom talrika verk ur museets egen samling presenteras också arbeten som lånats från 31 museer, offentliga samfund och privatpersoner. De utställda verken är inalles cirka 120 och utställningskurator är amanuens Mia Haltia.

Otto Mäkiläs brev och aforismer berättar om en reflekterande konstnär med ett ambitiöst och passionerat förhållande till konsten. ”Jag äger bara en röd orolig gnista – eller rättare sagt, den äger mig och den bränner mig”, skrev konstnären år 1953. I den finska konsthistorien är Mäkilä känd som surrealist. Han definierade emellertid aldrig själv sin konst som surrealism, men på 1940-talet började konstkritikerna tala om honom som den ledande finska surrealisten. Liksom Edwin Lydén (1879–1956) anammade Mäkilä tanken att det ur den nya, moderna konstens synvinkel var väsentligt att tolka sina egna inre syner. I sina verk behandlade han samma teman om och om igen: människans plats på jorden, livets mening och mystik samt dödens oundviklighet. Karakteristiskt för Mäkilä är att han målade flera versioner av samma teman och återvände till sina teman också efter flera år.

Utställningen börjar med slutet av 1920-talet och slutar med Otto Mäkiläs sista levnadsår. Målet är att presentera Mäkiläs hela motivskala och hans olika konstnärliga perioder. Mäkilä gjorde sitt genombrott i konstvärlden på 1920-talet med sina karaktärsavspeglande porträtt. Den egentliga surrealistiska produktionen inleddes i början av 1930-talet. Viktiga för Mäkiläs konstnärliga mognad var studierna i Paris 1930–1931 och de talrika resorna till andra delar av Europa. Vinterkriget och fortsättningskriget, som Mäkilä deltog i som skrivare och stafett, lyfte fram döden och ångesten från en begreppslig nivå till vardagsverkligheten. I Mäkiläs arbeten från 1940-talet får krigserfarenheterna en förenklad och estetiserad men likväl ärlig form. Mäkilä sökte hela tiden något nytt och ställde sig själv inför utmaningar, på 1950-talet gick hans konst in i ett nytt skede. Mötet mellan människan och det allt modernare samhället fick sin tolkning i hans s.k. "maskinkompositioner". Konstnären avled år 1955, mitt i en djärv och nyskapande period, och hans bana fick ett värdigt slut med hans helt abstrakta verk.  

Otto Mäkilä har dels genom sin egen konst, dels indirekt inverkat på att Åbo alltjämt är känt som en bildkonststad. Uttrycket "Åboskolan" syftar förutom på Ritskolan i Åbo också på den aboensiska modernismen, som i hög grad personifieras i Edwin Lydén och Otto Mäkilä. Lydén skapade grunden för den aboensiska modernistiska bildkonsten, men det var först Mäkiläs verk som gav denna konst den form som väckte uppmärksamhet både i hemlandet och internationellt.

I samband med utställningen förevisas den nya (2011) dokumentärfilmen Havahtuminen – Otto Mäkilän uneksittu ja ajateltu maailma (Uppvaknandet – Otto Mäkiläs drömda och tänkta värld). Regissör är Pia Andell, filmen räcker 46 minuter och är producerad av Of Course My Films i samarbete med Yle, Finlands filmstiftelse och AVEK – Centralen för audiovisuell mediekultur. Filmen visas på Yle Teema 27.2.2011.

I samband med den omfattande utställningen av Otto Mäkiläs (1904–1955) produktion publicerar Åbo konstmuseum boken Otto Mäkilä – En röd orolig gnista. Den konsthistoriskt betydelsefulla boken på mer än 200 sidor innehåller tre artiklar skrivna av experter, Mäkiläs biografi och en stor mängd foton på verk av vilka en del aldrig tidigare publicerats. Skribenterna är FM Anna-Mari Rosenlöf, FD Juha-Heikki Tihinen och docent Ulla Vihanta.

Publikationen har fått understöd av Alfred Kordelins stiftelse, FILI, Finepress Oy och Kuvertfabriken i Åbo.

 Turun_Kirjek_logo.gif

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014