Kristina Norman
Me ei ole universumis üksi
26.11.2010–16.1.2011

Den estniska konstnären Kristina Norman (f. 1979) avslutar Åbo konstmuseums år med baltisk och rysk video- och mediekonst i Mörkrummet. I Kristina Normans dokumentariska verk Me ei ole universumis üksi (Vi är inte ensamma i universum, 2010, DVD, 11:33 min) har en grupp människor samlats på en åker för att avtäcka ett minnesmärke. Representanter för medierna filmar. Det är en historisk stund. Slutligen avtäcker Mati Jakson minnesmärket på den plats, där hans mamma såg ett ufo landa.   

Kristina Norman har i sin konst utforskat hur olika personer förhåller sig till minnesmärken. För tillfället visas Kristina Normans verk After-War (2009) på Kiasmas samlingsutställning. Verken baserar sig på händelserna efter att Estlands regering flyttat ett minnesmärke som var tillägnat de sovjetiska soldaterna, den s.k. Bronssoldaten, från en central plats i Tallinn till en krigskyrkogård. De våldsamma utbrotten visade hur starkt folk upplevde minnesmärket och de element som det representerade. Konstnären blev arresterad av polisen då hon hämtade sin egen, förgyllda version av minnesmärket till den ursprungliga platsen. För tillfället arbetar Kristina Norman med ett nytt verk som handlar om den nya segerstatyn i centrala Tallinn, som avtäcktes för ett år sedan. Minnesmärket, som restes med en snäv tidtabell, har fått ett motstridigt mottagande.           

I fråga om minnesmärket som Mati Jakson avtäcker är det inte fråga om makthavarnas beställningar av minnesmärken som anknyter till historiska händelser utan om en kort stund på en gård i nordöstra Estland. Den 27 november 1996 såg Mati Jaksons mamma genom köksfönstret ett ufo landa 50 m från familjens hus. Också grannarna såg det oförglömliga ljusfenomenet. Tio år senare beslöt Mati Jakson resa ett minnesmärke till minne av händelsen. De förgyllda bokstäverna på kalkstenen påminner om händelsen som grannarna blev vittne till – det finns inga andra vittnen. Vid avtäckningen skjuter Mati Jakson som en symbolisk hälsning upp en liten raket, och budskapet är att vi inte är ensamma i universum.

Konstnärsträff
Torsdag 25.11.2010 berättar Kristina Norman på engelska om sitt konstnärliga arbete på Kuvateatteri (Bildteatern) vid Åbo konstakademi (Slottsgatan 54–60) kl. 13. Fritt inträde, alla intresserade är välkomna.

 

Ten questions to the Darkroom artist Kristina Norman


1. Could you tell how you start planning your art works and how the work proceeds?
Usually I do not plan starting a new art work, one project is growing out of another.

2. With which themes have you worked for this exhibition?
It's about perpetuation of memory. Unlike my previous projects dealing with great narratives cast in monuments, this work is about a monument dedicated to a personal narrative.

3. Why are these subjects important to you?
Some monuments have played a great role in the Estonian society during the past few years. First there was a case with the Lihula monument, then the Bronze Soldier, now the Victory monument…One might have an impression that some kind of a viral monument-madness is spreading in the small country. As an artist and a documentary filmmaker I am trying to get to the essential nature of this phenomenon.

4. Have you worked for a long time with these subjects?
Yes, for five years now.

5. Could you tell about the technique you have used for the art works in this exhibition?
It's a short documentary film. I actually shot the event keeping in mind a possibility that I might need to use it as an episode in a feature-length documentary film. This is what's fun about documentary filmmaking, you can sometimes make art works as films' by-products. Although I don't make much difference between art and filmmaking.

6. Is this technique typical for your working?
My artist's career is not so long, I haven't produced too many works. Most of my art works are a result of a long research and production period. So it's rather difficult to tell weather something is typical for my work or not. But I really like working with moving image and narratives.

7. On which aspects have you especially concentrated regarding the preparing of this exhibition?
I am always interested in showing the people behind ideas or social phenomena. This is exactly the case.

8. What does this exhibition at Turku Art Museum mean to you?
I like my work to be shown in different locations, in every (cultural) context a work functions differently.

9. Which other art fields are close to you and why?
I love drawing a lot. I find it challenging to express oneself directly with a minimum of tech-nical mediation. It's honest and also very democratic, everyone can afford it.

10. Could you tell about your future plans?

Can't think of anything else but finishing my new feature-length documentary "Et meeldiks kõigile" - "A Monument to Please Everyone". It's about why and how the Victory monument of the War of Independence was erected in the centre of Tallinn: Who are the people behind this colossal glass pylon with a cross on top and why doesn't the lighting work and why do the details fall off a year after the opening.


Åbo konstmuseum inledde serien med Mörkrumsutställningar år 2008. Det första året presenterades video- och medieverk av finländska konstnärer. År 2009 stod konstnärer från de övriga nordiska länderna i turen. År 2010 presenteras baltiska och ryska konstnärer.

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014