Harro!
11.5.–9.9.2007
Bildkonstnären Harro Koskinen (f. 1945 i Åbo) har blivit känd för sin samhällskritiska och popkonstinspirerade bildvärld. Speciellt för de skära och gula svinen som lever i sin egen svinverklighet. De verk som konstnären gjorde under de första åren av karriären kom att styra hans liv och produktion i årtionden.

Redan som 17-åring började Harro på allvar ägna sig åt bildkonsten och några år senare hyrde han sin första ateljé. Han tog studenten vid Turun yhteislyseo år 1965 och började därpå studera vid Konstförenings i Åbo Ritskola. Redan samma år var han representerad på en utställning där arbetena utvalts av en jury. Hans egentliga genombrott kom år 1969, då den unge konstnären fick lov att kämpa för uttryckssättets frihet. Hans Svinmessias, ett verk på nästan fyra meter som blev klart år 1969, fick mycket publicitet i pressen då konstnären åtalades för hädelse. Därefter åtalades han också för skändning av riksvapnet (Svinvapen, 1969). Brottsanmälningen för hädelse resulterade i en fällande dom.

I Harros svin koncentreras på ett utmärkt sätt alla de tråkiga mänskliga drag som han kritiserat under hela sin konstnärsbana. Svinarbetena är parodier på såväl religiositeten, staten och polismyndigheten (Svinpolisvapen, 1969) som den borgerliga kärnfamiljen (Svinfamilj, 1969). Svinet lever ett aktivt och verksamt liv, som vilken yngling som helst. Han åker båt, retar upp sig på sin krånglande bil, grälar och älskar, slingrar sig ur de självförvållade svårigheterna som en orm och vårdar sin stressmage med Neutragel. Åren har emellertid tonat ned det kritiska i verken och svinet har blivit en gestalt som publiken älskar.

Åbo konstmuseums stora utställning av Harro Koskinens produktion täcker en konstnärsbana på drygt 40 år. Koskinen har alltid haft ett vägande budskap att framföra. Det konstnärliga uttryckssättet och budskapen har varierat men alltid intensivt följt med sin tid, såväl i popkonstkollagen som i de ekologiskt ställningstagande arbetena på 1990-talet. Samhällskritiken har varit ett bestående element under decenniernas lopp.

Utställningstemana berättar om det sjudande 1960-talet, om landet Kekkoslovakien som söker sin identitet, om nationallandskapets och landsbygdens strukturförändring samt om motgångarna och medgångarna i konstnärens liv. Arbetena är flerdimensionella och materialskalan mångsidig. Poptidens färgglada och roliga gestalter finns utställda i museets andra våning. I första våningen finns konstnärens landsbygdsvyer, skickligt skapade med pastellkrita och färgpenna, hans av återvinningsmaterial byggda skyddstak för naturmaterial och det mänskliga förnuftet samt hans hedersbevisningar till konstnärskolleger.

Som bakgrund till utställningen presenterar museet också samtidsdokument, filmer och tv-program. I samband med utställningen utges den av Åbo konstmuseum producerade, rikt illustrerade konstnärsmonografin HARRO, som redigerats av Mia Tykkyläinen.

Biografi


Harro Juhani Koskinen föddes i Åbo 24.8.1945.

1962 Den unge Harro är av den händiga sorten. Han satsar på bildkonst och börjar studera metallgrafik på arbetarinstitutet, Turun työväenopisto.

1964 Harros första ateljé ligger på Biskopsgatan i Åbo.

1965 Harro blir student och söker in till Konstindustriella läroverket för att studera scenografi, men dörrarna till Ateneum öppnar sig inte för honom. Däremot klarar han inträdesprovet till Åbo Ritskola och börjar studera konst.

1966 Harros första tredimensionella verk. Han intresserar sig för happeningkonst och ordnar små happenings på Salutorget i Åbo tillsammans med Åke Brander (1966–1969).

1967
Harro håller sin första separatutställning i Konstnärsgillets i Åbo galleri på Nylandsgatan. Harro avbryter sina studier i Åbo Ritskola, eftersom han upplever dem som irrelevant slöseri med tid. Den löst sammansatta, mångkonstnärliga och experimentella undergroundgruppen Suomen Talvisota 1939–40 inleder sin verksamhet i Åbo.

1968 De första serigrafierna. Harro blir bildkonstkritiker (1968–1969) i tidningen Uusi Päivä och sekreterare i Arte rf (1968–1978). Tillsammans med Markku Into och Jarkko Laine redigerar han undergroundpublikationerna Aamurusko och Suomen Talvisota 1939–40.

1969 Svinmessias som hade hängt på De Ungas utställning i Konsthallen i Helsingfors sätter igång en omfattande diskussion om konstcensur. Lekmannapredikanten Kyösti Laari gör en brottsanmälan. Den leder till en rättegång där Harro åtalas för hädelse.

1970 Harro flyttar till Merimasku, till den tidigare folkskolan i Sannainen. Samlingspartiet använder sloganen ”Den finska livsstilen” i riksdagsvalet. Harro börjar arbeta på en serie arbeten som har samma namn.

1971 Harros första period som ordförande för Kuvantekijät rf inleds (1971–1972). Åbopolisen beslagtar tre verk av Harro som hade ställts ut på en konstmarknad där arrangören var den nygrundade Åboavdelningen av Finska bildkonstnärers fackförbund (senare Kuvantekijät rf). Harro åtalas för att ha vanhedrat finska flaggan, men rådstuvurätten i Åbo beslutar efter omröstning förkasta åtalet. Harro använder gamla bilder från familjealbumet och bilder från tidnings- och tidskriftsartiklar som utgångspunkt för sin realistiska serie Arbetsmänniskor.

1972 Arbeten ur serien Den finska livsstilen presenteras på en omfattande utställning på Wäinö Aaltonens museum i Åbo.

1973 De första realistiska landskapsbilderna i färgpenna och pastellkrita blir till.

1974 Harro blir ordförande för Kuvantekijät rf, och han för statens ettåriga arbetsstipendium. Högsta domstolen fattar beslut om hädelseaffären. Både Harro och De Ungas utställnings jury döms till böter.

1975 Harro börjar arbeta som bildkonstkritiker på Turun Päivälehti (1975–1987). Trots advokat Matti Wuoris anhållan vägrar president Urho Kekkonen benåda Harro.

1977 Organisationen Folkrörelsernas Konstfrämjande ber Harro göra litografier för Konstfrämjandet. På hösten gör Harro två verk på Grafiktryckarna AB:s litografiverkstad i Stockholm.

1978
Harro arbetar för Konstfrämjandet både hemma i Merimasku och i Stockholm. Organisationen betalar månadslön.

1980 Harro använder färgpenna och pastellkrita för symbolistiskt inspirerade verk och gör också litografier för ICA Kuriren (1980–1982).

1982 Harro blir ordförande för Arte ry.

1983
Harro inleder serien Tankarnas fånge, ett ekologiskt ställningstagande.

1984 Harro köper sin första allmogebåt. Verk ur serien Tankarnas fånge visas på galleri Joella i Åbo.

1985 Harro hyr ett fiskehemman på Åland.

1986 Harro skriver bildkonstkritik för Turun Sanomat (1986–1987).

1987 Verk ur serien Tankarnas fånge visas på Wäinö Aaltonens museum i Åbo.

1988 Beställningsarbetet Utvecklingen går framåt för Pargas Sparbank blir färdigt.

1989 Harros ställningstagande arbeten från 1960-talet finner vägen till museernas samlingar. Åbo konstmuseum köper in Svinfamilj, Svinorm, Svinet slår och Svinet kikar.

1990
Svinmessias och Svinvapen som på sin tid väckte så mycket rabalder köps in till Statens konstmuseums samlingar. Harro känner att han drivits in i en ekologisk pessimism. I galleria Titanik i Åbo visas serien In Memoriam för första gången. Temat är kulturens död.

1993
Åbo konstmuseum köper in verk ur serien Den finska livsstilen som på 1970-talet ledde till rättsliga åtgärder. Harros första och enda period i kommunalfullmäktige i Merimasku börjar.

1995 Harro håller sin 50-årsjubileumsutställning Omkring femtio hjärtan på Galleri Titanik i Åbo.

1996 Harro börjar arbeta som speciallärare i skulptur på Åbo Ritskola.

1997
Finlands kritikerförbunds Åboavdelning ger Harro priset Kritiikin punnus som erkänsla för hans långvariga konstnärliga arbete. Han får också Finska statens femåriga arbetsstipendium.

1999 Harro undervisar i digital bildbehandling på kurser som ordnas av fortbildningscentret vid Åbo yrkeshögskola och arbetar som segelmakare, båtritare och modellbyggare.

2000
  Åbo Konstmusei Vänner rf anskaffar Tråkig sak (1968) till museets samlingar. Samma verk refuserades på Konstföreningens i Åbo årsutställning 1968, sannolikt på grund av det politiska budskapet.

2005
Harro beviljas statlig konstnärspension och kallas till hedersmedlem i Arte rf.

2007 Åbo konstmuseum ordnar en retrospektiv utställning av Harros arbeten.
Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014