Emma Helle: La passion selon Ève
9.6.–27.8.2017
Emma Helles (f. 1979) verk påminner om ymnighetshorn och är som en frisk fläkt jämfört med den traditionella skulpturkonsten och framställningarna av kvinnans väsen samtidigt som de avslöjar att konstnären också haft blicken riktad på konsthistorien och strömmen av såväl kyrkliga som profana bilder. De grovt skulpterade verken har vanligen formen av en människogestalt och materialet är i huvudsak trä och grovkornig sandhaltig lera. Keramikverken är ofta förskönade med färggrann glasyr, fjädrar och dun, medan träskulpturerna är målade. Fundamentet utgörs av fynd från arbetsrummet eller annan improviserad bruksvara. Barockens estetik avspeglas som visuell lekfullhet också i verkens placering, som leder betraktaren in på konstnärens vandringsstigar genom historien.

La passion selon Ève omfattar i huvudsak keramik- och träskulpturer som färdigställts under 2017. Utställningen började ta form i början av året i Paris, då Helle arbetade på Cités konstnärsresidens. Skisserna kom till i grannskapet av den västliga konsthistoriens klassiker och kyrkoskatterna från medeltiden, där Helle fäste uppmärksamhet vid bildmotiv som försvann och sedan kom tillbaka igen, ibland som gömda fripassagerare på väg från en världsbild till en annan.

”Jag har studerat bilder, skulpturer, som på olika sätt och vid olika tidpunkter försvunnit ur synhåll för att sedan åter dyka upp, ibland flera gånger efter varandra. Jag funderar över minnet, där det som vi minns antar olika skepnad vid olika tillfällen. Minnesbildens tidiga form kan innehålla element som senare förefaller överraskande eller rentav olämpliga. Är dessa element lämningar av andra bilder som till övriga delar helt fallit i glömska eller av ett tänkesätt som för hundratals år sedan var helt annorlunda än det nutida? Träskulpturen av den korsfäste har en föderskas höfter, varifrån härrör de? Från en hednisk gud eller från den medeltida teologin?”

I den världsberömda kyrkans tabernakel blev Eva försatt i irreparabelt skick under revolutionen medan Adam och hans från antiken nedärvda Afroditehänder har bevarats. Afrodite torde ha varit förebild också för den försvunna Eva: ett förkroppsligande av den sinnliga nakenheten. Helle studerar ännu äldre lerskulpturer av den badande kärleksgudinnan och Botticellis senare tolkning, som baserar sig på samma avbildningsprinciper som Adam från 1200-talet. Då konstnären vandrar från en försvunnen bild till en annan, i det egna minnets och det konsthistoriska minnets ljusa gläntor och dunkla grönska, är hon till sist inte säker på om hon skapat en bild av Afrodite eller Eva.

Utställningen har fått understöd från Centralen för konstfrämjande.

Turun taidemuseo, Aurakatu 26, 20100 Turku, Puh. 02 2627 100. © 2014